och efter ett lov som gått snabbare
än vad lov vanligtvis ska göra var
det bara att försöka orka att inse att
det var dags att glatt trippa till skolan.
antagligen hörde gud mina plågoskrik
eftersom jag försov mig (tecken på att
jag inte skulle till skolan)
men istället för att stanna i min underbara
säng, stressade jag mig upp, drack lite kaffe
och åkte med käre far.

skolan var egentligen inte så hemskt, jag kanske
överdrivde lite. men vi klarade inte av matten
sista timmen med lennart. jag vågar fortfarande inte
säga så mycket om honom om jag bli anmäld.
vi råkade hamna på ett fik istället, mysigare.

hemma hann jag som vanligt inte med så mycket
som jag hoppaeds. gick istället tre varv runt kvarteret
med fanny-banny. (klarade nämligen inte att sätta mig
på psyk-träningscykeln) men fanny är en bra människa
att ha nära sig så det kunde inte bli bättre.

fanny: och nu skulle jag egentligen vilja skriva massa
konstiga saker igen, men jag skippar det. jag
kanske borde börja skriva dagbok igen så jag får
ut min känslor i den istället. du är skit bra! helt
bäst :)


HEJDÅ pepino. (gurka på spanska)